Stört skön

Jag vet att sista natten innan jag och Sofie skulle åka på vår resa 2012 började jag och Rickard titta på denna rulle...
Jag hade bara hört bra om den men ändå slutade det med att jag somnade efter 10 minuter och har sen dess aldrig brytt om mig att se den då jag tyckte den verkade tråkig. Men alltså VAD är det för fel på mig?!!!! Den var ju läskigt bra!!!!! Så fin på alla sätt samtidigt som man satt i soffan och bara önskade att ett mirakel skulle ske så han kunde börja gå igen... blödig som man är.
Fick lite försmak av att se den idag nämligen då vår föreläsning handlade just om vad vi människor kan göra med våra resurser som vi har. Trots att man har ett handikapp är det viktigt att se vad man faktiskt klarar av att göra och vad man tycker är kul att göra och inte bara fokusera på allt som är dåligt. Älskar att denna assistent i filmen har så stört skön attityd och ser verkligen inte en handikappad person utan en helt vanlig människa som kan göra precis det den känner för. För det är ju tyvärr så inom sjukvården att själva personen glöms bort och allt fokuseras på själva sjukdomen. Åååh låt mig INTE bli en sån sjuksköterska... Jag vill ha humor och kunna använda den vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Verkligen inte det enklaste då vi alla är olika och inte heller har samma humor. Men ja på dessa 4 år inom vården har jag lärt mig väldigt mycket så lär väl lära mig miljarder saker till innan även jag tackar och bokar för mitt 😉😊.

Kommentera här: