SUPERMUM och fler bebisar?
Även jag gillar ju att ha rent och fint hemma, även om man kan tro motsatsen många gånger när man kommer hem till oss. Förlåt för det. Haha!
Idag har jag minsann städat båda badrummen ordentligt. Skönt verkligen och att dessutom få ordning på allt som stod uppe på torktumlaren. Det ligger nu i en låda i skötbordet där Birks bebiskläder legat men som nu är utrensade. Har tänkt att ta bort skötbordet när den tiden kommer men det får nog stå kvar. Vart ska jag lägga allt som ligger i liksom?! Själva skötbordsdelen går att vika ihop så på så vis ser det okej ut och tar mindre plats. Så det får stå kvar tills något bättre alternativ kommer upp.
Såhär fjortis var det längesen jag var! Haha. Ni ser ju, till och med spegeln är ren, vad händer?!
Jag har eller egentligen borde jag inte skriva det, då jinxsar jag väl skiten men det får vara så haha. Jag känner i alla fall att jag har kommit in i denna sjuka trebarnsmammarollen. ALLTID är det något som uppstår. Ibland som igår kväll när jag var trött och bara lite små less då Birk var trött och gnällig men skulle absolut inte sova, då brast mitt tålamod när Heimer kommer och berättar att han kissat i soffan.... ENDA gången som inte kissskyddet låg på då det låg i torktumlaren... JA JAG VET han var super duktig som kommer och berättar vilket jag berömde honom för men hela jag typ kokade inombords hahahah.... han har inte kissat på sig på typ ja jag minns inte ens sist. Där och då ville jag bara gå och lägga mig. Det är fullt upp hela tiden. Lite därför vårt hem ser ut som det gör och lite för att vi har många prylar (som jag bara vill kasta åt helvetet...) och lite för att somliga stunder är vi lata eller bekväma kalla det vad ni vill och ibland hinns städningen inte med. Eloge till er som har städade hem! Sen är jag och min man fast han inte tycker det själv, väldigt duktiga på att stöka ner och våra barn ÄNNU bättre på det så det går ju hand i hand. Men tillbaka till detta med att vara trebarnsmamma eller mamma överhuvudtaget. Jag har känt lite panik över att inte hinna med dessa tre vildar och hundarna på det. Men det har hittills gått bra. Vissa dagar bättre än andra. Att åka iväg med dom själv till tex ICA hade jag ingen lust med förut då jag bara såg KAOS framför mig men nu kan jag göra det även om jag kanske inte hurrar innan men jag gör det utan problem. Bara sätta alla i kundvagnen så brukar det gå bra. Men jag skulle ju aldrig våga åka till Leos med dom själv. Däremot en lekpark med typ inga andra människor där jag kan ha koll på dom, ja det går utmärkt. Eller till donken om det finns lekplats eller dylikt ställe. Så vi får se hur sommaren blir. Rickard kommer ju jobba och har bara veckan i Marocko som semester, och jag kommer inte åka iväg själv med barnen och bada då vill jag ha med mig en till vuxen. Därför är det skönt att vi har pool hemma så kan de gå lösa där! Jag kommer nog aldrig förstå mig på dom med typ 10 ungar (och behöver det inte heller haha men ändå, CREED till er!!!) och hur dom får ihop allt. När jag (vi) har tre och det är stress och mycket. Sen blir ju såklart barnen äldre men ändå, även om man då blir "friare" och dom klarar sig lite mer själva och kan hjälpa till så är det ju andra saker som tillkommer och som ALLA säger "små barn små problem och stora barn stora problem".
Rickard vill men ändå inte ha fler barn. Han säger alltid "jag viiiiilll inte men jag vet att det kommer hända....." och så skrattar han. Jag vill också ha fler, lite som att något saknas ni vet, men när jag tar mitt förnuft till fånga så nej vi ska inte ha fler barn nu. Inte imorgon heller för den delen. OM och då menar jag OM vi skaffar en till eller så ja då är det om typ 3-4 år. MEN som sagt det är OM vi skaffar en till vilket just nu känns LÅNGT bort och kanske inte ens aktuellt heller hahaha. FÖRST hus och resor ett tag framöver ♥. Jag har också funderat på om min längtan efter fler barn kan påverkas av att jag inte vill ha en förändring, jag gillar denna bebisbubbla så mycket och givetvis ÄLSKAR jag barn. Tänker att när vår vardag kommer igång igen och vi båda jobbar, det är dagis och allt där till så kanske jag efter ett tag känner HUR KUNDE JAG ENS VILJA HA FLER?! hahaha eller så känner jag fortfarande en LÄNGTAN efter ännu ett litet mirakel. Därför är denna fråga väldigt svår att svara på. Framtiden får helt enkelt utvisa vad som händer. Nu känns livet med tre barn lagom och lite därtill, älskade ungar!